Terrorism. Sverige. Himlen faller. Så kan man kanske sammanfatta dagens oerhört förutsägbara utspel av Bildt och Ask. Det presenteras i och för sig inte några konkreta förslag, men man kan ändå ta sig friheten att föreställa sig vart det barkar hän. Man har väntat på detta utspel ett bra tag nu, allt sedan Bilderberg-pojkarna och tillika USA-lobbyisterna kom till makten.

Men den enda "samlade strategi" jag kan se är skräckpropaganda. Konkret verkar det bli mer av repression, övervakning, hårdaretagism och utbyte av information mellan myndigheter. Syftande bland annat till att klura ut varför människor begår "terroristhandlingar". Bara det är spännande. Det är alltså "terroristhandlingar", inte "terrorhandlingar" vi ser. Det är bara speciella människor nämligen som utför dessa. Notera skillnaden mellan person och fenomen. Och nu skall de tydligen kartläggas så att vi kanske kan ingripa preemptivt eller till och med preventivt.

Man orkar knappt ta sig igenom rappakaljan så jag skall stanna vid den andra och tredje paragrafen, där författarna menar på att "terrorism" är något relativt nytt. Cirkus 1970 i Europa. Typ IRA då alltså får man antaga att de menar. Samtidigt har den under 1900-talet blivit mer global enligt författarna. Det var då ett jävla eurocentriskt sätt att se på saken. Men det är ju klart att präktige Carl jävla Bildt har svar på allt. Han kan minsann definiera "terrorism" trots att ingen annan lyckats, och dessutom berätta precis när det började. För de som är mer intresserade av verklig historia kan man förslagsvis läsa wikipedias artikel History of terrorism. Lägg sedan till detta fall av statsterrorism, vilka utförts utanför Bildts intressesfär och man inser snart att "terrorism" alltid funnits och utförts av de flesta av varierande anledningar. Man kan undra varför Sverige över huvud taget har något ansvar att skydda andra länders förtryck. Det vill säga den primära grogrunden för terrorism. Skall vi jaga efter potentiell terrorism eftersom USA betett sig som svin i snart 200 år? För att inte tala om godtyckligheten i begreppet. "One man’s terrorist is another man’s freedom fighter" som det heter. Talesättet har vunnit sin styrka inte bara utifrån svårigheten att särskilja "terrorism" från legitimt motstånd och befrielsekamp, men även från det sätt på vilket väst kategoriskt stött gränslöst grymma terrororganisationer. Ofta då för att hindra just frigörelse från västliga doktriner. Paradexemplet är givetvis Nicaragua.

Så, när skall vi terrorstämpla Gustav Vasa?

Samtidigt görs ännu ett utspel om NATO och Sveriges relation till denna säkerhetsorganisationernas skräcködla. Argumentationen känns igen, speciellt eftersom den alltjämt förs av samma hårda kärna av debattörer. Ja, det ska bli billigare alltså. Vi ska stå med adekvat skydd vid stormaktsangrepp. Och dessutom är vi redan med sägs det. Det sista hade jag definitivt missat. Men är det ett erkännande av svenska politikers flathet inför USA så får man väl tacka och ta emot. Snarare så har krafter, då bland annat folkpartiet, sakta men säkert understött en utveckling där Sverige målats in i ett hörn för att just kunna hävda NATO:s oundviklighet. Det är ren och skär manipulation, inget annat.

Vad som hände under det kalla kriget, med samma flata politikers goda minne intresserar mig inte heller. Vi har ingen skuld till NATO eller USA som vissa verkar tro. NATO räddade oss inte från en invasion från Sovjet. Inte heller räddades vi av ett groteskt överdimensionerat försvar. Det finns helt enkelt inte någon indikation på att Sverige någonsin var hotat. När det kommer till "aggression" i form av nedskjutna flygplan så opererade dessa medvetet över gränsen med uppdrag att spionera åt just USA / NATO. Vad gäller påstådda ubåtar var dessa med all sannolikhet amerikanska. Snarare var det vår egen retorik och aggression mot Sovjet som i så fall var på väg att ställa till det.

Välkommen till verkligheten säger jag till er som fortfarande tror att det var Sovjet som var det stora hotet eller drivande under perioden. Det är idag uppenbart vem som provocerade fram flest konflikter och vars ovarsamhet flera gånger förde världen snubblande nära ett tredje världskrig. Eller vem som var villig att förvandla Europa till en kärnvapenkyrkogård som svar på ett konventionellt anfall från Sovjet. Och nu är vi där igen med dramatisk propaganda mot bland annat Ryssland. USA / NATO har inte gjort något fel som vanligt. De har exempelvis inte underminerat regeringar i ett pärlband kring Rysslands gräns och försökt tvinga med flertalet av dessa i just NATO. De har inte heller försökt styra det politiska livet inom Ryssland. Och inte heller har de plundrat landet undet 90-talet och utsatt nationen för en infantil och tillika förödande anpassning till marknadsekonomi. Inte heller satte de in terrorbombningar i f.d. Yugoslavien för att motivera sin egen vidare existens. Givetvis inte. NATO är ju the good guys, i varje fall om man får tro folkpartiet.

Att vi sedan idag är skyltdockor för NATO i Afghanistan är inte precis något övertygande argument. Jag kan inte minnas att någon tillfrågade mig om de geopolitiska konsekvenserna av detta åtagande. Faktum är att insatsens natur tvärt om doldes från svenska folket i det längsta. Nu är vi alltså rökta och har effektivt gett USA alibi för agerande och närvaro i Afghanistan. Därmed har vi även korroborerat vad USA idag påstår om Talibaner, Mujahedin och omständigheterna för landet i slutet av 1970-talet och specifikt Sovjets invasion. Tack för den televerket!

Ska man sammanfatta invändningar mot NATO i korthet, utan att göra någon långrandig men eventuellt mer uttömmande research, kan man säga att

• NATO är indirekt skräckpropaganda och överdrifter om hotbild och sannolik utveckling.
• NATO är historierevision av grövsta sorten och överdriver sin egen roll i det kalla kriget och rollen som räddare för länder av typen Sverige.
• NATO är en front för USA i världen och ett av de bästa och lydigaste redskap de idag har. Det har alltså väldigt lite att göra med andra länders välmående.
• NATO har ett underskott på demokrati genom att vara dåligt geografiskt representerat givet den nya uppgiften att agera världspolis. Själva styrningen av NATO är också starkt ifrågasatt vad gäller öppenhet och inflytande.
• NATO har tekniskt sett endast mandat att agera inom sina historiska geografiska ramar. Det vill säga skydda medlemsländer. Stadgan har dock trasats sönder på senare år och idag är oklart vad som gäller. Det vill säga vad man ger sig in på.
• NATO förblir trots nya symboliska / strategiska medlemmar en västlig organisation med en specifik värdegrund.
• NATO underminerar FN:s och andra verkligt universella, representativa organisationers roll i världen. Detta kan antas vara ett medvetet drag från USA, som sedan ett par decennier tillbaka fått allt svårare att kontrollera skeendet inom FN.
• NATO kan i praktiken innebära bindande åtaganden, även då stadgan uppenbarligen satts ur spel.
• NATO kan i praktiken innebära tvingande materialanskaffning samt en reell ökning av försvarsanslagen för att möta krav på upprustning. Eller köp av vissa vapenserier, främst amerikanska. Se exempelvis påtryckningarna på Norge inför anskaffandet av ett nytt stridsflygplan. USA försöker tvinga dem att köpa F-35 och har trakasserat politiker i flertalet år för att tvinga fram ett köp. En av försäljningslögnerna går ut på att konkurrenterna avviker från NATO-standard, vilket bevisligen är fel. Nu senast drog sig Eurofighter-gruppen ur budgivningen eftersom Lockheed Martin ej behövde producera motköp, något som både de och Saab var tvingade till. Är detta marknadsekonomi enligt folkpartiet?
• NATO kommer inom en nära framtid att pusha / utsättas för lobbying för att inkludera Israel. Skall svenska soldater i en inte allt för avlägsen framtid vara med och avsluta den etniska rensningen på palestinier, sida vid sida med NATO-kollegan Israel?
• NATO har på flera plan infiltrerat EU. Det bästa exemplet på detta är Javier Solana och det råder ingen tvekan om att samma krafter som verkar för ett inträde av Sverige också verkar för en konsolidering av NATO och EU till ett enda väst-dominerad maktblock. Ett block som kan underkuva resten av världen, eller "the gap" (karta) som vissa imperialistiska tänkare kallar det.

Den samlade strategin börjar således klarna. Uppenbarligen behöver vi en terrorberedskap för att ta itu med konsekvenserna av våra allt mer ogenomtänkta utrikes affärer, numera allt tydligare i USA:s ledband. Och att öka terrorberedskapen visar på att det finns något farligt där ute i världen. Alltså behöver vi sätta in utrikes insatser för att få bukt med denna ofta illusoriska fiende. Det ena föder det andra, och det är alltså ingen tillfällighet att dessa båda utspel lanseras synkront.