Ett udda utspel från FN kan man tycka. Vad har de med saken att göra? En hel del inser man snart när det framgår att rapporten är synnerligen specifik och är undertecknad INCB (International Narcotic Control Board). Kändisar är enligt rapporten ett dåligt inflytande. Och deras lagbrott leder sällan eller aldrig till en seriös påföljd.  Hade någon av vi andra okändisar gjort samma sak hade vi mycket riktigt skakat galler i en stor del av FN:s medlemsstater. I varje fall de stater vilka styr och ställer inom FN. Ni vet givetvis vilka jag menar. En stor del av det abnorma antal anstaltskunder i fängelserepubliken USA sitter för just den här typen av "kriminalitet".

FN är som de flesta vid det här laget borde förstått en summa av dess medlemsstater. Alla utom höger-liberaler och självutnämnda libertarianer vill säga. FN är via sina organ ålagd av medlemsstaterna att utföra vissa arbetsuppgifter. Medlemsstater som uppenbarligen är hårda i nyporna när det kommer till dessa "råbarkade förbrytare". Det går inte för högermobben att både äta kakan och att ha den kvar i det här fallet. Vi vet att: (1) Agendan i dessa organ sätta oroväckande ofta av enskilda länder i allmänhet och USA i synnerhet. Det är fallgropen med FN:s organ och ett av sätten att ignorera den nya majoriteten i generalförsamlingen. (2) USA har synnerligen tuffa regler och har av och till slagit på trumman för "war on drugs".

Att hävda legalisering av vissa eller alla droger är gott och väl. Men vad FN säger här är i princip "skärp er och följ era egna lagar". Vad mer kan de göra? Och är det så uppseendeväckande? Det låter på vissa som om FN tar sig några friheter här och aktivt begränsar några självtillskrivna renässansmänniskors liv. Veckans I-landsproblem säger jag. Är ni inte nöjda med lagar och regler så kan ni börja med att ändra dem där agendan sätts, det vill säga i Washington eller Stockholm.

Hade FN istället propagerat för drogliberalisering hade även detta blivit ett argument mot organisationen. Damned if you do, damned if you dont. Den här anti-FN-grejen börjar bli minst sagt tröttsam vid det här laget.

Om själva uttalandet kan man säga följande: Givetvis är det så att kändisars makt är stor. Det är ingen överdrift att säga att vi alla har en genetisk disposition för social imitation och mer specifikt följa framgångsrika människor på ett ofta obehagligt nära vis. Evolutionärt kan detta härmande, speciellt då mot socialt högtstående individer med inslag av inställsamhet och analys av andras beteende varit en potentiell källa till stora fördelar. Det är alltså precis som med spel av olika sorter där forntida mekanismer kommer i dagen. Därför bör man mana till viss försiktighet och avisera behovet av fortsatt kritik av fenomenet kändisar. Det är inte förnuftigt att bara låta människor göra som de vill i dessa fall. Den liberala grundtesen á la JS Mill om skadeprincipen är bara relevant om helt fri vilja kan påvisas. Modern forskning med inslag av evolutionär psykologi har i dessa specialfall indikerat allt annat än just fri vilja. Det är med andra ord inte så konstigt kanske att kändisar får särbehandling.

Och inte bara när det gäller droger. Min personliga favorit är LOST-skådisen Michelle Rodriguez och hennes klippkort hos Kaliforniens rättssystem. Två gånger har hon nu släppts från vistelse på anstalt efter att ha suttit sammanlagt 19 dagar på ett numera rimligtvis mångårigt fängelsestraff. Svepskälet har varit platsbrist. Och det är ju sant. Med över 1 av 100 amerikaner i fängelse så är det trångt. Men det hindrar inte staterna från att fylla upp anstalterna med alla andra utom just kändisar. Men jag har en idé om hur ni kan ordna en plats åt Michelle. Sluta plåga Annika Östberg och flytta henne till Sverige. Men så blir det ju aldrig. Vanligt folk skall tuktas, brytas ned och förnedras medan kändisar och samhällets elit lever loppan. Fy fan säger jag bara.

I slutändan kommer man också till en fråga om mål och medel. Jag är visserligen övertygad om sociala / biologiska fakta som imitation och kemiskt beroende. Men det får inte bli tal om repression, misstro, kontroll eller övervakning i samhället. Då lever jag hellre med problemet. Skall det bli tal om hårdaretagism så skall denna helt drabba de vilka distribuerar droger i stor skala. Inte fattiga bönder. Inte ens Kate Moss. Men där saknas nog viljan. Kanske kan ha något att göra med att västvärldens pretorianer CIA, och därmed USA, själva varit insyltade i droghandeln. För att inte tala om de legala droger som vi luras sätta i oss av giriga läkemedelsbolag. Inte sällan psykoaktiva droger som gör oss lätthanterliga eller arbetsvilliga. Koffein är ett bra exempel på det senare där fabriksarbetare började missbruket för att orka med de omänskliga förhållandena en gång i tiden.

Det är sällan man ser makteliten sätta dit sig själva alltså.