Bitarna faller på plats och elitens plan för kontroll över nätet kan nu skönjas. Dagens avslöjande måste sägas vara Henrik Alexanderssons beskrivning av betänkandet "editorial independence and media pluralism", som syftar till att reglera så kallade bloggare. Det kan komma att krävas en ansvarig utgivare / registrering och bli lättare att stämma personen bakom en blogg. Dessutom talas det om "rätten till replik" för de man kritiserar. Således är det nog så att anonymt bloggande skall gallras bort. Och de obekvämaste skribenterna. För det är väl ingen som på fullt allvar tror att det är Blondinbella med kloner som kommer att sättas dit. Inte heller tant Karins kattblogg eller whatever.

Är det inte så de har gjort i … Kina? Ändå har vi mage att kritisera bristen på frihet runt om i världen mellan varven av inskränkningar här hemma. Bravo!

En del bloggare gör nu stor grej av budbäraren, det vill säga någon tossig socialdemokrat. Jag kan tycka det är något förfelat och tramsigt av högerfolk som känner sig illa berörda efter att de sett sina idoler svika och sedan tvingas kritisera dem och se förnedringen. Precis som med FRA bör man här fundera på vad som ligger bakom. Vem som ligger bakom. Det känns inte så troligt att en enda socialdemokratisk representant har lappat ihop det här förslaget och nu jagar hela EU framför sig, eller?

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Internet är ett irritationsmoment utan dess like för makten och kapitalet i alla dess former. Det ger möjligheter till demokrati, samtal, utbyte som aldrig förr. Jag skulle gå så långt som att säga att det är något helt unikt i världshistorien. Det saknas en permanent struktur, regler, censur, övervakning och moral. Men framförallt är det i sin natur anti-kapitalistiskt. Ingen kan köpa sig förtur i linorna. Ingen kan göra sig några stora summor på själva nätet. Tjänster, mjukvara och anslutning kanske. Men resten är neutralt och anarkistiskt. Detta sticker givetvis i ögonen på de höga herrarna i den nya världsordningen. Eller världsordningen 2.0 som man kanske kan kalla den. För även om det finns nyheter, och oändligt större räckvidd är det samma gamla världsordning där makt och välstånd är koncentrerad till en liten klick. För denna elit innebär Internet det största enskilda hotet i modern tid.