Manlig könsstympning
Någon har åter igen vågat ta bladet från munnen när det gäller den vanligt förekommande formen av manlig könsstympning (SvD). Per Bauhn kastar denna veritabla brandfackla i kölvattnet av “oskuldsingreppen” och konstaterar att
Detta väcker principiella etiska frågor om sjukvård och individuella fri- och rättigheter. Socialstyrelsen har i samband med oskuldsoperationerna hävdat att skattefinansierad vård inte ska ges ”av andra skäl än sjukdom och skada” (SvD 30/7).
Det hade kunnat vara en klar markering, om det inte hade varit för att Socialstyrelsen själv frångått denna riktlinje i sin syn på omskärelse av pojkar.
Här har vi alltså en form av könsstympning av icke myndiga (spädbarn till och med) som landstingen är skyldiga att utföra. Fast det riktigt intressanta är att ingen alls talar om det. Snart blir det väl som i USA där hälften av alla spädbarn varje år omskärs utan anledning. Just i den judisk-amerikanska hegemonin finns svaret till denna gåta påstår jag. För ingen fan kan väl tro att det handlar om att behaga muslimer? För det första är det muslimska inflytandet i norra Europa relativt nytt och för det andra vore det ett spektakulärt undantag från regeln att från samhällets sida spotta på muslimer, deras kultur och civilisation. Nej, de drivande faktorerna är helt andra. Ett exempel kanske kan insinuera hur det ligger till och det bästa exemplet på hur amerikanskt judeo-kristet inflytande spritt sig torde vara Sydkorea. Innan 1945 var könsstympning i princip okänt. Men från 1945 till 2000 hade andelen omskurna pojkar ökat från <0.1% till >90%. Den största orsaken till könsstympning var okunskap och inte sällan rena vanföreställningar kring omskärelsen som ett tecken på social och industriell utveckling. Snacka om att ha fått det om bakfoten när man i utvecklingens namn anammar tusentals år gammal smörja! Händerna på täcket!
Det enda jag av egen erfarenhet kan rekommendera att läsa i sammanhanget är Susan Moller Okins “Is Multiculturalism Bad for Women?” (”Mångkulturalism - Kvinnor i kläm?”). Inte för att det ens är huvudämne i boken utan för att det finns ett inlägg om jag minns rätt där någon drar in manlig omskärelse i en diskussion om kvinnlig ditto och någon judisk akademiker helt får spel. Inte på en akademisk nivå alltså utan rena rama korvkioskslagsmålet. Mycket underhållande läsning och det kan säkert ge svar på varför detta är en så icke-existerande debatt i väst samtidigt som vi formligen spyr (med rätta) över omskärelse av kvinnor i alla dess former.
Så notera nu vilka som får spel den här gången. Jag kan i princip garantera att det avslöjar deras verkliga sympatier, även om de nu slingrar sig och försöker linda in det i krångliga resonemang och religionsfrihet.