Det har varit en dag av taffliga försök till att kontrollera den publika diskursen onekligen. Från vilda västern-stämningen i Tbilisi (1,2) till Per Schlingmanns förmodade underjordiska rövarkula. Krig är fred, svenska folket är terrorister, och Georgiens plumpa användning av våld mot en minoritet inom en självstyrande delstat gör georgierna till offer.

Jag hade nog väntat mig mer av dessa självtillskrivna liberaldemokratiska giganter. Fumligheten och lögnerna lyser så lätt igenom, och inte undra på. Båda parter är ju onekligen dirigerade från Washington. Kanske självaste Karl Rove till och med har ett finger med i spelet. Kanske är det så att vi sett detta modus operandi för många gånger nu. Eller så är den intellektuella och kulturella skillnaden mellan USA och Europa så pass stor idag att vi inte faller för den här typen av oskarp propaganda.

Hur det än är med den saken så tar de USA-anstuckna regimerna i respektive Sverige och Georgien nu nya tag efter inledande nederlag. Retoriken vässas, massmöten anordnas och passande nog knyts allt ihop kring en fiende identifierad i “det nya” Ryssland. Ett Ryssland som sägs vara som det gamla Sovjet och som sägs utöva terror mot sina timida, genomhyggliga grannar. Och kanske står Sverige på tur, tillägger propagandan. Och vips så rättfärdigas både FRA och utökade försvarsanslag (1) — ja kanske till och med NATO-medlemskap hinner komma upp på agendan. Full pott för USA-kramare och tillika antiryska propagandister på lång sikt. En av de största propagandisterna är för övrigt vår egen käre utrikesminister, Carl Bildt. Denne alltid så upptagne man, som skyndade till Georgien, inte för att möta flyktingar eller få en korrekt bild av läget, utan för att se över sina egna eller sina uppdragsgivares investeringar i kaukasiska pipelines.

I USA har neokonservativa under tiden löpt linan ut och krävt öppet krig mot Ryssland. Jurister och politiker har gjort en enorm affär av en konflikt som alla känt till i snart 20 år och som varit aktuell i mer än ett århundrade. Det är en farlig praxis säger de, men när USA invaderade Irak år 2003 och satte århundrades praxis så var det få politiker och akademiker ute och protesterade. Trots en miljon döda och lika många skadade i Irak är det Ryssland som nu beter sig “oproportionellt” mot en “suverän” stat. Massmedia har gjort sitt bästa för att svartmåla Ryssland och förhärliga Georgien. Endast i förbifarten, och av misstag kanske, kan man ibland skönja en flyende notering om att Georgien faktiskt accelererade det här kriget på egen hand. Hur intresserad är man av en fredlig lösning och en långvarig samlevnad om man angriper separatister och tillika medborgare med flyg, artilleri och raketer? Målet med detta kan bara vara terror, förstörelse och en förhoppning om etnisk rensning.

Media bör istället undersöka de underliggande frågorna. Hur är relationen mellan osetier och georgier och hur har osetierna behandlats historiskt? Intressant om inte annat eftersom Georgien hela tiden tar upp det historiska förtrycket från Sovjet / Ryssland. Hur såg den georgiska offensiven egentligen ut och vad föregick den? Finns det något fog för påståendet att man sedan flera veckor stängt av vattentillförseln till delar av regionen? Och vilka typer av vapensystem användes, och var det befogad våldsanvändning? Hur stor är USA:s praktiska inblandning och inflytande över Georgien idag, har de svängrum att över huvud taget fatta egna beslut av den här typen utan godkännande från Washington? Ligger det något i ryktena om utländska soldater, Blackwater eller motsvarande, i Georgisk tjänst? Hur stor är egentligen Georgiens militärbudget i relativa och absoluta tal? Vem har sålt vapen till Georgien, det har nämnts bland annat USA, Ukraina, Turkiet och Israel? Och hur neutralt är det av USA att flyga hem en stor del av de 2000 soldater som Georgien har i Irak, är inte det en krigshandling i sig om man nu ändå skall skylla Ryssland för sin inblandning? Och när man nämner påstådda IT-attacker mot Georgien, är det då inte lämpligt att nämna attackerna emot exempelvis nyhetskanalen Russia Today?

I dagens samhälle, med tillgång till nya medier, är läxan att folket inte längre är så enkelt att domptera. Den amerikanska hegemonin börjar krackelera och man kan undra vad världseliten kommer att ta sig för när de känner att de förlorat mark. Bäva månde makthavarna för en informerad allmänhet. Och bäva månde folket när vi får känna på makthavarnas svar.

• Läsvärt bland bloggar: När väst plötsligt blev emot frihet, Notan för Irak och Kosovo, Därför skiter EU i Georgien, Carl Bildt vår mest okunnige utrikesminister?.
• Strategisk bakgrund: Stratfor – The Russo-Georgian War and the Balance of Power.