Esbati med flera skriver bra om svenska debattörers, ministrars och medias pro-amerikanska världsbild (DN1, DN2, DN3, SvD1, SvD2, SvD3, AB) där Ryssland nu återigen målas upp som en stor fara. På samma sätt som under det så kallade kalla kriget. Då precis som nu är det om inte en ren lögn så i varje fall en sanning med stor modifikation. Afghanistan är praktexemplet på detta hycklande givetvis, men i princip varje konflikt där Ryssland / Sovjet var indirekt eller direkt inblandat hade en Amerikansk dimension av planering och provokation. Följ spåret Afghanistan, Tjetjenien, Kosovo och se vad ni kan hitta. Sanningen finns där ut.

Och vad gäller den “charmerande demokraten” (2) så kan jag rekommendera de duktiga idioter som nu spyr sitt hat och som säkert också anklagade Ryssland för hårda tag mot demonstranter och kallade Ryssland för fascistiskt att gå en rond mot Georgiens kravallpolis (Google Image Search). Återkom gärna om ni överlever. “Half-Life” någon? (före och efter)

Esbati lyfter fram två bra citat från så vitt skiljda debattörer som Angry Arab (As’ad AbuKhalil) …

If I were Putin, I would have toppled the Georgian government, and installed a puppet government and then I would have said: We are here in Georgia at the invitation of the “democratically-elected” government of Georgia, and we will stay in Georgia as long as we are needed, and not one day longer. And I will make decisions on the basis of my military commanders on the ground, and in consultation with the new government of Georgia.

… och Pat Buchanan …

How would we have reacted if Moscow had brought Western Europe into the Warsaw Pact, established bases in Mexico and Panama, put missile defense radars and rockets in Cuba, and joined with China to build pipelines to transfer Mexican and Venezuelan oil to Pacific ports for shipment to Asia? And cut us out? If there were Russian and Chinese advisers training Latin American armies, the way we are in the former Soviet republics, how would we react? Would we look with bemusement on such Russian behavior?

Ryssarna är inte utan viss humor heller. Många har säkert följd den något stolliga debatten internt i USA om det sega tillbakadragandet från Irak. Istället för att göra något åt det hela har man lagt dsin tid på att bråka om hur man skall rama in planen. Just nu tror jag det är “time horizon” som gäller i och med att termen “timetables” blev för definitiv. Krigshetsarna ägnade sedan stor möda åt att medialt nedgöra de som föreslog så kallade “artificial timetables”. Tänk om man kunde säga så på jobbet liksom. “Jag vägrar att sätta upp artificiella mål och kommer att arbeta i min egen takt utan någon garanti för att jag någonsin blir klar”. Så här säger Konstantin Kosachev, Rysslands utrikesnämnd …

[...] Moscow will withdraw only when it is “assured that Georgians will not continue to use military force” in the breakaway regions of South Ossetia and Abkhazia.

Russian troops will leave “sooner or later,” Kosachev said, saying the timetable depends “definitely on how Georgians will continue to behave.”

“If I would ask you in response to the same question how fast the American forces can leave Iraq, for example, the answer would be as soon as we have guarantees for peace and security there,” Kosachev said. “The same answer would be toward this situation.”

Touché! Förutom det rent uppenbara i Georgiens aggression, dess militarism och inhemskt svaga demokratiska värderingar så ser vi här resultatet av USA:s eskapader i Serbien och Irak. Den moraliska auktoriteten är exakt noll.