Skillnad på konsttjuvar och konsttjuvar
Västliga imperialister vidhåller att konst som stulits inte automatiskt skall lämnas tillbaka (SvD) och auktionsfirman Christie’s handlar uppenbarligen öppet med stulen konst (wiki) dessutom. Nu visade det sig dock att den kinesiske köparen bara agerade för att sabotera för Christie’s och aldrig hade för avsikt att betala. Ett kul sätt att få uppmärksamhet och sabotera för snobbarna sannerligen.
Det internationella bråket kring de två kinesiska djurhuvuden i brons som såldes på Yves Saint-Laurentauktionen i förra veckan fortsätter.
Före auktionen försökte Kina stoppa försäljningen med hänvisning till att de båda bronshuvudena hade stulits i Peking 1860. En domstol i Paris avslog Kinas begäran och huvudena såldes på rekordauktionens tredje och sista dag.
Här kan det vara på sin plats att jämföra med spektaklet kring Emil Noldes “Blumengarten” (utpressning?). Nu förväntar jag mig samma engagemang inför stulna kinesiska konstverk, som då inte bara tillhört Kina utan dessutom tillhör ett kinesiskt kulturarv. Vad gäller tavlan så är ju kravet att den skall lämnas tillbaka utan någon kompensation och att svenska skattebetalare skall stå för notan. Av någon anledning tror jag att det kommer att vara kanske tyst i frågan om återlämnandet av kinesisk konst.